Om man känner sig låg på energi och bor i Umeåområdet är mitt tips: gå in till Jonas!

Jonas äger Umeå Ekobutik som ligger på Västra Norrlandsgatan, granne med Norrlandsoperan. Här kan man handla allt från kosttillskott, färsk frukt och grönsaker till schampon och diskborstar i trä. Ta med din egen favoritburk och fyll den med te, kryddor, frön och nötter, allt har han på lösvikt. Eller drick en kopp kaffe eller te, Jonas brygger och sätter sig och fikar med dig mellan hyllorna och diskarna som han byggt av två gamla lador!

Jag har varit kund hos Jonas i många år. När jag behöver något skriver jag ett sms till honom för att kolla om han har det och får snabbt svar. Och det han inte har tar han hem!

Att komma in till Jonas är som att stiga in i en gammal lanthandel. Inte bara känslan från ladorna och varorna i lösvikt som står i jutesäckar och stora glasburkar. Främst är det Jonas själv. Jonas är ett vitaminpiller, och jag ser att det inte bara är jag som känner att han lika mycket är en kul vän som butiksägare. Han skapar en relation till alla, och det är inte till Umeå Ekobutik vi går för att handla utan till Jonas!

Jag försöker säga till Jonas att han borde byta namn på butiken. Den borde heta Jonas bod. Jonas ÄR butiken! Byt ut Jonas och de grå lad-hyllorna skulle vara bara… grå. Byt ut Jonas, hans entusiasm, skratt och öppna famn och butiken skulle vissna. Om inte Jonas är där blir jag ledsen. Vi går inte till Umeå Ekobutik, vi går till Jonas!

Namnet Umeå Ekobutik är livlöst. Det väcker inga känslor. Det lämnar oss oberörda. Det är knappt så att det går att komma ihåg. Den där hälsokostbutiken bredvid Norrlandsoperan, skulle jag gissa att folk säger. Om de säger nånting alls, eftersom den inte ligger mitt i centrum.

Jonas bod, säger Jonas tveksamt, ja men då är det ju som att jag måste fylla upp hela butiken. Men det gör du redan, säger jag! Du är den här butiken! Du äger den och du är dess främsta resurs! Det är du som är varumärket!

Så där håller vi på. Och har gjort länge. Droppen som urholkar stenen, tänker jag. Jag försöker långsamt bygga upp Jonas självförtroende så att han ska känna att han fyller upp butiken. Vänta bara, nån dag kommer det att hänga en fantasifull skylt ovanför ingången! Kanske nån bit av en lad-dörr med namnet i drivved. Jonas bod.

Veckans filmtips

I den spansk/baskiska filmen 80 dagar möts Axun och Maite som var bästa vänner under skoltiden. Men deras vägar skildes, Axun gifte sig och Maite blev pianist. Som 70-åringar möts de igen av en slump. Vänskapen finns kvar och de börjar umgås. Men var går gränsen mellan vänskap och åtrå? En fin film om omtumlande livsuppvaknande.

 

Trevlig helg!

Maria