Me too. Överallt ser vi nu de två orden. Över stora delar av världen och inom många sfärer. Och vi hör berättelserna.

Den 5 oktober avslöjade New York Times att Hollywood-producenten och film-mogulen Harvey Weinstein under decennier har utsatt ett stort antal kvinnor för sexuella trakasserier och övergrepp. Den 15 oktober uppmanade skådespelaren Alyssa Milano alla kvinnor som hade egna upplevelser att posta #metoo i statusraden på sociala medier. Kanske skulle världen då förstå magnituden av detta problem?

Redan samma dag hade 200 000 skrivit #metoo. Och en halv miljon dagen efter. Under de första 24 timmarna hade 4,7 miljoner människor postat #metoo i tolv miljoner statusuppdateringar på Facebook. En lavin hade börjat rulla.

Det krävs mod att posta Me too på sin vägg. Det är på ett sätt att komma ut. Att öppna garderobsdörren där man suttit med sin skam. Att avslöja sig.

Men många har inte inte stannat vid Me too. Många har tagit steget ut i ljuset och berättat sin historia. Eller historier. För oräkneliga är de kvinnor som upprepade gånger och i olika sammanhang blivit sexuellt trakasserade eller ofredade.

Och det är berättelserna som bär kraften i Me too. Vi lägger märke till de kända namnen. Svenska som utländska. Och siffrorna säger sitt. Men de blir ändå inte greppbara. Typ jättemånga bara.

Det är historierna vi minns. Och har vi minsta erfarenhet av denna företeelse själva vet vi att de kvinnor som berättar är utrustade med mod på två plan. Dels att ställa sig i det nakna ljuset. Dels att dyka ned i sitt eget mörker.

Berättelser rinner nu genom samhället. Me too. Och de får återverkningar. Enligt Dagens Industri är det dock hittills märkligt tyst inom näringslivet. Kanske inte så underligt dock. Just näringslivet är den mest mansdominerande branschen både av tradition och vad det gäller makt. För det är ju det sexuella kränkningar handlar om. Makt.

Jag hoppas nu att flodvågen inte avstannar. Att rännilarna, bäckarna, tillflödena hela tiden fyller på den älv som forsar fram med full kraft. Och eroderar och förgör det system där män överordnar sig kvinnor på det mest skändliga vis. Me too.

Veckans filmtips

Jag har tipsat om filmen Maktens män tidigare, utifrån ett Washingtonperspektiv. Men den är värd att ses ur många vinklar. En av dem är just makt och sexuellt utnyttjande. Skådespelare som Georg Clooney, Ryan Gosling, Philip Seymour Hoffman och Paul Giamatti m fl garanterar ett magnifikt berättande, men huvudpersonen ur den här veckans aspekt är Evan Rachel Wood.  Maktens män är regisserad av George Clooney.

Trevlig helg!

Maria